Malax kyrka

Malax kyrktået 2 , 66100 Malax

Malax kyrka

Malax kyrka

År 1828 lade man den nuvarnade kyrkans stenfot på en stadigare grund och på en synligare plats än tidigare. Till den nya platsen valdes Mattlarsbacken söder om ån. Under våren och sommaren 1829 byggde bönder och torpare kyrkan på tre och en halv månad som dagsverksarbete. Den nya kyrkan är ritad av Charles Bassi. Heikki Kuorikoski från Kaustby fick som erfaren kyrkobyggare leda byggnadsarbetet.

Till formen är kyrkan ett likarmat grekiskt kors och representerar den nyklassiska stilen. Från stenfot till kors är kyrkan 24 m hög och står 44 meter över havet. Tornet syns 10 km bort till Helgeåbro i sydost och långt bort till Stenskärsfjärden i nordväst.

Från 1950-talet har kyrkan renoverats många gånger. År 1952 förstärkte man grunden och arbetet leddes av Edvard Köping. De 117 gamla obekväma bänkarna ersattes med hundra nya, som Malax Snickeri tillverkade. Det finns utrymme för ca 700 personer i de nya bänkarna.

Kaminerna i början av 1900-talet klarade inte av att hålla den stora kyrkan varm, och därför installerades det på 1920-talet vedeldad ånguppvärmning. Den effektiva oljeuppvärmningen som installerades på 1960-talet fick kyrkan att snabbare spricka och sjunka ner i marken och byggnaden räddades i renoveringen 1975-76. Renoveringen var planerad av arkitekt Krister Korpela.

År 1979 installerades högtalarna, som blev förnyade år 1997. Mogårdens åldringshem fick högtalarförbindelse med kyrkan 1981 och år 1985 installerades en hörselslinga. Kyrkan har brandvarnarsystem. År 2000 byggdes toalett vid ingången till södra korsarmen.

Hörselslinga
Parkering
Toalett
Handikapp

Läge på kartan

Evenemang

to 9.4 kl. 18.00

Malax kyrktået 2, 66100 Malax

Skärtorsdagens andaktt kl 18. Se på Malax-TV eller Webradion.

Den heliga nattvarden

Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i påskkretsen. Bottiden som börjat på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.

Liksom brödsöndagen var en oas i raden av fastesöndagar avviker också skärtorsdagen till sin natur från stilla veckans övriga dagar. Det bibliska huvudtemat är nattvardens instiftelse. Dessutom har skärtorsdagen traditionellt varit den dag då man minns hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter.

I den katolska världen har skärtorsdagen varit en biktdag. Helgdagens namn (skära = tvätta, rena) tyder också på detta. Latinets dies viridium (de gröna kvistarnas dag) har också att göra med skärtorsdagen som biktdag. De som hade avstängts från nattvardsgemenskapen togs åter in i församlingsgemenskapen, de blev igen gröna grenar i vinträdet Kristus. Tyskans Gründonnerstag är en översättning från latinet. Man har också sammankopplat detta ord med tyskans grünen (greinen), som betyder gråta och som i så fall skulle hänvisa till de ångerfulla botgörarnas tårar.

Engelskans Maundy Thursday syftar på fottvagningen. Denna ceremoni hör till firandet av skärtorsdagen i den ortodoxa och den katolska kyrkan, men också i vissa protestantiska samfund. Seden påminner om Jesu befallning att de kristna skall älska och tjäna varandra.

Skärtorsdagens ämne är berättelsen om nattvardens instiftelse i samband med den sista gemensamma måltiden som Jesus och hans lärjungar firade tillsammans. Bibeltexterna öppnar olika infallsvinklar mot innehållet i altarets sakrament: det nya förbundets måltid, minnet av Jesu offerdöd, syndernas förlåtelse, tacksägelsen och glädjen, väntan på den himmelska glädjefesten och den gemenskap som det brutna brödet skapar.

Som avslutning på skärtorsdagens gudstjänst kan man avlägsna de liturgiska föremålen och dukarna från altaret (se gudstjänstboken). Avklädandet av altaret inleder korsets och uppståndelsens påsk. Den omfattar en tre dagar lång festtid ( triduum sacrum, triduum paschale) som fortsätter till påskdagens kväll och sammanbinder Kristi korsdöd med uppståndelsen.
fr 10.4 kl. 18.00

Malax kyrktået 2, 66100 Malax

Långfredagens stilla andakt kl 18. Se på Malax-TV eller Webradion.

Guds Lamm

Långfredagens budskap lyder: Kristus har dött för oss. Han försoningsverk är fullbordat. Därför är detta en stor dag i kristenheten. Detta märks redan i benämningarna på olika språk. I de slaviska språken och också i ungerska och estniska används beteckningar som betyder "den stora fredagen" (t.ex. estniska Suur reede). Den engelska beteckningen Good Friday, "den goda fredagen", leder tankarna till försoningens dyrbara gåva. I de romanska språken talas det om "den heliga fredagen" (t.ex. franska Vendredi saint). Det tyska ordet Karfreitag tar fasta på den sorg som är förknippad med korsfästelsen (prefixet kar- betyder sorg i gammal tyska). Benämningen "långfredag" finns i olika versioner endast i de nordiska länderna.

Långfredagens bibeltexter följer händelserna på Golgata ända från korsfästelsen fram till Jesu död. Klockan 15 kan man fira minnet av Jesu dödsstund (se Andakt vid Jesu dödsstund i gudstjänstboken). Långfredagens kvällsgudstjänst har traditionellt ägnats åt Kristi begravning. Gud har helgat också vår egen grav till ett vilorum.