Skärtorsdagens Nattvardsmässa i kyrkan. Kyrktaxi.

to 18.4 kl. 18.00

Skärtorsdagens Nattvardsmässa i kyrkan. Kyrktaxi. Malax kyrka

Den heliga nattvarden

Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i påskkretsen. Bottiden som börjat på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.

Liksom brödsöndagen var en oas i raden av fastesöndagar avviker också skärtorsdagen till sin natur från stilla veckans övriga dagar. Det bibliska huvudtemat är nattvardens instiftelse. Dessutom har skärtorsdagen traditionellt varit den dag då man minns hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter.

I den katolska världen har skärtorsdagen varit en biktdag. Helgdagens namn (skära = tvätta, rena) tyder också på detta. Latinets dies viridium (de gröna kvistarnas dag) har också att göra med skärtorsdagen som biktdag. De som hade avstängts från nattvardsgemenskapen togs åter in i församlingsgemenskapen, de blev igen gröna grenar i vinträdet Kristus. Tyskans Gründonnerstag är en översättning från latinet. Man har också sammankopplat detta ord med tyskans grünen (greinen), som betyder gråta och som i så fall skulle hänvisa till de ångerfulla botgörarnas tårar.

Engelskans Maundy Thursday syftar på fottvagningen. Denna ceremoni hör till firandet av skärtorsdagen i den ortodoxa och den katolska kyrkan, men också i vissa protestantiska samfund. Seden påminner om Jesu befallning att de kristna skall älska och tjäna varandra.

Skärtorsdagens ämne är berättelsen om nattvardens instiftelse i samband med den sista gemensamma måltiden som Jesus och hans lärjungar firade tillsammans. Bibeltexterna öppnar olika infallsvinklar mot innehållet i altarets sakrament: det nya förbundets måltid, minnet av Jesu offerdöd, syndernas förlåtelse, tacksägelsen och glädjen, väntan på den himmelska glädjefesten och den gemenskap som det brutna brödet skapar.

Som avslutning på skärtorsdagens gudstjänst kan man avlägsna de liturgiska föremålen och dukarna från altaret (se gudstjänstboken). Avklädandet av altaret inleder korsets och uppståndelsens påsk. Den omfattar en tre dagar lång festtid ( triduum sacrum, triduum paschale) som fortsätter till påskdagens kväll och sammanbinder Kristi korsdöd med uppståndelsen.[

kantor Katri Lax.


Se också

to 28.3 kl. 14.00 -15.00

Malax-Korsnäs HVC, Stampvägen 2, 66100 Malax

Andakt på Malax-Korsnäs HVC kl 14.

HERRENS VÄLSIGNELSE. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Amen. (4. Mos. 6:24–26)
sö 31.3 kl. 10.00

Malax kyrka

Gudstjänst i kyrkan.

Livets bröd

Den gamla antifonens (Jes. 66:10) första ord, Laetare (Gläd er), uttrycker att denna söndag är ett slags rastställe, en uppfriskande oas i fastetidens ökenvandring.

Denna helg har kallats midfastosöndag, eftersom den är placerad mitt i fastetiden. En annan benämning är brödsöndagen. Texterna berättar om hur Jesus bespisar de femtusen. Därtill ansluter sig diskussionen om människans behov av andlig föda. Jesus själv är livets bröd. Han delar ut sina goda gåvor till oss och lär oss att dela med oss av vårt eget till dem som behöver det. Till sitt innehåll tangerar denna söndag skärtorsdagens tematik.
to 4.4 kl. 13.30 -14.00

Westerhemmet, Stampvägen 2, 66100 Malax

Andakt vid Westerhemmet

Andakten hålls turvis av Malax, Petalax och Bergö församlingar. En gång per månad hålls andakten med nattvard.