Skärtorsdagens Nattvardsmässa kl 18 i kyrkan. Trallarna. Kyrktaxi.

to 18.4 kl. 18.00

Skärtorsdagens Nattvardsmässa kl 18 i kyrkan. Trallarna. Kyrktaxi. Malax kyrka

Den heliga nattvarden

Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i påskkretsen. Bottiden som börjat på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.

Liksom brödsöndagen var en oas i raden av fastesöndagar avviker också skärtorsdagen till sin natur från stilla veckans övriga dagar. Det bibliska huvudtemat är nattvardens instiftelse. Dessutom har skärtorsdagen traditionellt varit den dag då man minns hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter.

I den katolska världen har skärtorsdagen varit en biktdag. Helgdagens namn (skära = tvätta, rena) tyder också på detta. Latinets dies viridium (de gröna kvistarnas dag) har också att göra med skärtorsdagen som biktdag. De som hade avstängts från nattvardsgemenskapen togs åter in i församlingsgemenskapen, de blev igen gröna grenar i vinträdet Kristus. Tyskans Gründonnerstag är en översättning från latinet. Man har också sammankopplat detta ord med tyskans grünen (greinen), som betyder gråta och som i så fall skulle hänvisa till de ångerfulla botgörarnas tårar.

Engelskans Maundy Thursday syftar på fottvagningen. Denna ceremoni hör till firandet av skärtorsdagen i den ortodoxa och den katolska kyrkan, men också i vissa protestantiska samfund. Seden påminner om Jesu befallning att de kristna skall älska och tjäna varandra.

Skärtorsdagens ämne är berättelsen om nattvardens instiftelse i samband med den sista gemensamma måltiden som Jesus och hans lärjungar firade tillsammans. Bibeltexterna öppnar olika infallsvinklar mot innehållet i altarets sakrament: det nya förbundets måltid, minnet av Jesu offerdöd, syndernas förlåtelse, tacksägelsen och glädjen, väntan på den himmelska glädjefesten och den gemenskap som det brutna brödet skapar.

Som avslutning på skärtorsdagens gudstjänst kan man avlägsna de liturgiska föremålen och dukarna från altaret (se gudstjänstboken). Avklädandet av altaret inleder korsets och uppståndelsens påsk. Den omfattar en tre dagar lång festtid ( triduum sacrum, triduum paschale) som fortsätter till påskdagens kväll och sammanbinder Kristi korsdöd med uppståndelsen.)

Trallarna medverkar.

kaplan Kristian Norrback
kantor Katri Lax


Se också

on 19.6 kl. 13.00

Annat utrymme

Andakt vid Malax Åldringshem / Tallgården

Malax församling håller andakt en onsdag/månad kl. 13 vid Malax Åldringshemm / Tallgården.
to 20.6 kl. 14.00 -15.00

Malax-Korsnäs HVC, Stampvägen 2, 66100 Malax

Andakt på Malax-Korsnäs HVC kl 14.

HERRENS VÄLSIGNELSE. Herren välsigne er och bevare er. Herren låte sitt ansikte lysa över er och vare er nådig. Herren vände sitt ansikte till er och give er frid. I Faderns, Sonens och den heliga Andens namn. Amen. (4. Mos. 6:24–26)
lö 22.6 kl. 10.00

Malax kyrka

Midsommardagens gudstjänst i kyrkan

Vägröjaren
Av de söndagar som tillägnats Johannes döparen bevarades efter reformationen endast hans födelsedag som enskild helgdag, d.v.s. midsommardagen den 24 juni. Festen har firats sedan början av 400-talet. Dess tidpunkt sammanhänger med uppfattningen att Johannes föddes sex månader före Jesus. Festens bibliska utgångspunkt är tidsangivelserna i Luk. 1:26 och 36. Frälsningshistoriskt visar Johannes döparens dag fram mot julen. Numera firar vi midsommardagen på den lördag som infaller närmast efter den 19 juni.

Som namnet Johannes (Gud är nådig) också antyder förkunnade Johannes Guds nåderika godhet. Han predikade omvändelse, räddning och syndernas förlåtelse.

Traditionellt har kyrkan firat också Johannes döparens dödsdag eller avrättningsdag den 29 augusti.

Utöver det kyrkliga firningsämnet beaktas i Finland även att Johannes döparens dag infaller på en nationell högtidsdag (Finlands flaggas dag) samt att midsommaren är en naturfest.