Malax kyrka

Passionsandakt kl 18. Se på Malax-TV eller Webradion.

Jesus döms


Stilla veckan inleds med palmsöndagen. Under denna veckas gudstjänster kan man på olika sätt följa med i Kristi lidandes historia. Man kan t.ex. varje dag i stilla veckan (utom på skärtorsdagen) gå igenom hela passionshistorien enligt olika evangelier, på måndagen enligt Matteusevangeliet, på tisdagen enligt Markus, på onsdagen enligt Lukas och på fredagen enligt Johannes.

Ett annat sätt är att använda det textmaterial för vardagarna i stilla veckan som finns i evangelieboken.

Dessutom finns det möjlighet att dela upp passionshistorien på olika dagar genom att följa de akttexter som är sammanställda ur olika evangelier. Till måndagen hör Jesu bön i Getsemane, hans fängslande och Petrus förnekelse (andra akten), till tisdagen rättegången inför Pilatus och Herodes (tredje akten) och till onsdagen domen och Golgatavandringen (fjärde akten). Kristi korsdöd (femte akten) och begravning (sjätte akten) hör till långfredagen. På skärtorsdagen används den första aktens berättelse om nattvardens instiftelse.

Kristi lidandes historia kan ytterligare följas med hjälp av de traditionella korsvägsandakterna. Korsvägen består av flera "stationer" som börjar med att Jesus döms till döden och slutar med hans begravning. Man kan också följa korsvägen genom att kombinera olika stationer.

Malax kyrka

Skärtorsdagens andaktt kl 18. Se på Malax-TV eller Webradion.

Den heliga nattvarden

Skärtorsdagen innebär en vändpunkt i påskkretsen. Bottiden som börjat på askonsdagen slutar med skärtorsdagens nattvardsgudstjänst.

Liksom brödsöndagen var en oas i raden av fastesöndagar avviker också skärtorsdagen till sin natur från stilla veckans övriga dagar. Det bibliska huvudtemat är nattvardens instiftelse. Dessutom har skärtorsdagen traditionellt varit den dag då man minns hur Jesus tvättade sina lärjungars fötter.

I den katolska världen har skärtorsdagen varit en biktdag. Helgdagens namn (skära = tvätta, rena) tyder också på detta. Latinets dies viridium (de gröna kvistarnas dag) har också att göra med skärtorsdagen som biktdag. De som hade avstängts från nattvardsgemenskapen togs åter in i församlingsgemenskapen, de blev igen gröna grenar i vinträdet Kristus. Tyskans Gründonnerstag är en översättning från latinet. Man har också sammankopplat detta ord med tyskans grünen (greinen), som betyder gråta och som i så fall skulle hänvisa till de ångerfulla botgörarnas tårar.

Engelskans Maundy Thursday syftar på fottvagningen. Denna ceremoni hör till firandet av skärtorsdagen i den ortodoxa och den katolska kyrkan, men också i vissa protestantiska samfund. Seden påminner om Jesu befallning att de kristna skall älska och tjäna varandra.

Skärtorsdagens ämne är berättelsen om nattvardens instiftelse i samband med den sista gemensamma måltiden som Jesus och hans lärjungar firade tillsammans. Bibeltexterna öppnar olika infallsvinklar mot innehållet i altarets sakrament: det nya förbundets måltid, minnet av Jesu offerdöd, syndernas förlåtelse, tacksägelsen och glädjen, väntan på den himmelska glädjefesten och den gemenskap som det brutna brödet skapar.

Som avslutning på skärtorsdagens gudstjänst kan man avlägsna de liturgiska föremålen och dukarna från altaret (se gudstjänstboken). Avklädandet av altaret inleder korsets och uppståndelsens påsk. Den omfattar en tre dagar lång festtid ( triduum sacrum, triduum paschale) som fortsätter till påskdagens kväll och sammanbinder Kristi korsdöd med uppståndelsen.

Malax kyrka

Långfredagens stilla andakt kl 18. Se på Malax-TV eller Webradion.

Guds Lamm

Långfredagens budskap lyder: Kristus har dött för oss. Han försoningsverk är fullbordat. Därför är detta en stor dag i kristenheten. Detta märks redan i benämningarna på olika språk. I de slaviska språken och också i ungerska och estniska används beteckningar som betyder "den stora fredagen" (t.ex. estniska Suur reede). Den engelska beteckningen Good Friday, "den goda fredagen", leder tankarna till försoningens dyrbara gåva. I de romanska språken talas det om "den heliga fredagen" (t.ex. franska Vendredi saint). Det tyska ordet Karfreitag tar fasta på den sorg som är förknippad med korsfästelsen (prefixet kar- betyder sorg i gammal tyska). Benämningen "långfredag" finns i olika versioner endast i de nordiska länderna.

Långfredagens bibeltexter följer händelserna på Golgata ända från korsfästelsen fram till Jesu död. Klockan 15 kan man fira minnet av Jesu dödsstund (se Andakt vid Jesu dödsstund i gudstjänstboken). Långfredagens kvällsgudstjänst har traditionellt ägnats åt Kristi begravning. Gud har helgat också vår egen grav till ett vilorum.