Kyrkans interiör
Kyrkan präglas av den nyklassiska enkelheten och klarheten. Golvet, som troligtvis ännu idag består av ursprungliga golvplankor, tätades då man i slutet av 1800-talet byggde trossbotten. Väggarna var på 1830-talet täckta med vitmålat papper som på 1890-talet byttes ut mot en enkel stående panel. I renoveringen år 1976 bevarade man den nedre delen av panelen samt listerna upp till fönsterhöjd, men i övrigt tapetserade man väggarna med vitmålat fibertyg. Tidigare hade man 71 kandelabrar på väggarna.
Mellantaket är lagt av spontade bräder och valven är avrundade. I byggnadsritningarna fattas kupolen i mellantaket. Kupolen består av bräder som smalnar upptill. Detta kräver en speciell byggnadsteknik. Gudssolen eller Betlehemsstjärnan i kupolen återkommer ovanför predikstolen samt i den sjuarmade ljusstaken från år 1861, som står vid altaret. År 1963 installerade man ljusrör bakom breda lister uppe vid takbandet.
Det är troligt att solfbon, snickarmästaren F.E. Schults har tillverkat pelarna på altarväggen, ramen runt altartavlan, urnorna, lagerkvistarna samt reliefen ovanför altartavlan, vilken symboliserar Guds öga. Samma mästare har även gjort altarskranket och dess svarvade spjälor, läktarbröstvärnet och dess förgyllda lister och dekorationer samt predikstolen. Det är också sannolikt att psalmnummertavlorna med sina utsnidade ramar är gjorda av Schults om inte Kuorikoski själv har snickrat dem.
Mångsysslaren och konstnären Mårten Lassus från Oravais var år 1837 den första målaren som arbetade med kyrkans interiör och han utförde även förgyllningsarbetet. Hans son Jacob fortsatte och förnyade sin fars arbete då orgelläktaren blev byggd på 1870-talet. I samband med renoveringarna på 1970-talet förnyade Alfons Astrén och hans medhjälpare Nils Nygren alla tidigare förgyllda ytor.
De flesta mässingsföremålen i kyrkan är gjorda av lokala mästare med undantag av två mindre ljuskronor i tvärskeppen. I båda kronor finns två varv ljus. Kyrkoherdesonen Jonas Wikar skaffade ljuskronorna från Stockholm år 1750. Av de två ljuskronorna vid huvudingången härstammar den äldre, som finns närmare altaret, från år 1835, och Matts Svedberg d.ä. från Mattlars var ansvarig för gjutningsarbetet. Han har även gjort och donerat ljusstakarna vid predikstolen. Mats´ svåger A.J. Hagman göt år 1855 de två övriga ljuskronorna för 120 mark, och han har även smitt den sjuarmade ljusstaken på altarbordet. Lampetterna i tvärskeppet härstammar troligen från den gamla kyrkan med undantag av en som är relativt ny.
Kyrkoherde Aspelins änka donerade, troligen efter sin mans begravning 1869, sorgstavar som står i korets hörn. Ända till 1880-talet hängde ett träkrucifix ovanför altaret, och det är antagligen fråga om samma krucifix som nu har sin plats ovanför dörren till sakristian.
